Det verkar vara inflation på ekonomibloggar =). Jag är ju en av de. En hel del kämpar med att spara så pass mycket att man ska kunna sluta jobb och sen leva på sina besparingar. Själv har jag aldrig riktigt förstått detta, men olika människor har olika syn på förvärvsarbete. Att dra in x pengar varje månad för att betala utgifterna verkar sjukt tråkigt.
Samtidigt så vet man inte hur länge man lever och risken finns ju att man drar ihop en massa pengar och sen får man en sten i huvudet och det blir arvtagarna som får skörda. Personligen så tror jag att det blir tråkigt att sluta jobba helt och hållet. Förhoppningsvis får man en viss intellektuell stimulans på arbete, eller åtminstone så att man inte vantrivs på jobbet. Om man gör det så tycker jag att man ska göra något annat. Livet är för kort för att vantrivas.
Jag försöker frikoppla mig från tanken "har jag x summa pengar så skulle jag göra det här". Det finns otaliga exempel på människor som inte kan hantera en störra summa pengar. De som vinner på lotto, eller ärver en stor summa pengar. Jag vill inte säga att jag identifierar mig med mitt arbete, men det ger mig struktur i livet och jag får tid att reflektera över mitt liv. Jag arbetar med driftövervakning och hinner med en del grejer när det är stabilt.
Tillbaka till rubriken sä är tanken med mitt sparande att jag ska få en guldkant i ålderns höst. Kanske blir jag förälder en dag och kan stötta barnen och ge de fler möjligheter än det jag fick. Sen vet man aldrig hur länge man kan arbeta. Det kan ju hända att man blir arbetslös och då vill man ju inte att maten på bordet ska hänga på när A-kassan betalar ut pengar. Det kan också finnas risk att man blir sjuk och då vill man ju vara säker att man kan betala hyran i tid och mat på bordet. För mig är det viktigt att vara fri från staten så mycket som möjligt. Jag vet att det är skrämmande, men jag vill helst inte att staten väljer åt mig. Jag vill välja själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar