Buffertsparande

I det här inlägget tänkte jag gå lite djupare in i buffertsparande för hushållet. Den vanligaste frågan är: hur mycket behöver jag? Jag diskuterade detta med en kollega som var i början av sin yrkeskarriär. Det kanske inte var roligaste diskussionen, men jag fick höra att 3 månadshyror var lagom. I runda slängar är det här cirka 10 000 kr, men först skulle ett större inköp göras på cirka 30 tusen kr på kategorin nöje.

Vår numera framlidne fd finansminister Anne Wibble myntade uttrycket "Alla borde ha en årslön på banken" i början av 90-talet. Det ansågs vara ett riktigt kontroversiellt uttryck då det många gånger upplevs som omöjligt. Ett vanligt argument mot detta är att "Jag måste tjäna si och så mycket pengar för att det skall vara möjligt", men egentligen är det en ursäkt. Jag vågar påstå att de allra flesta kan spara ihop detta, men självklart finns det ömmande fall som ensamstående 4-barns mammor som har svårt att få några kronor över efter innan löning.

En annan vanlig fråga är "Varför behöver jag så mycket i buffert?". Att endast lämna svaret "Det är för oförutsedda utgifter som tandläkarbesök etc. är inte tillräckligt. Mitt svar är frihet, möjligheten att vara oberoende. Även om det finns möjlighet att låna utan säkerhet så är det att inteckna framtidens inkomster. I min värld så är endast fast egendom som är värd att låna till. Allt annat lösöre kan man spara sig till.

Även om man arbetar i en eftertraktad bransch så kan det hända att man blir sjuk en längre tid. Ibland dröjer det med utbetalningar från Försäkringskassan (FK). Tanken med den där årslönen på banken är att du knappt ska bli påverkad om en sådan sak händer.

Här är ett räkneexempel på en nettoinkomst på 20000 kr per månad och en årslön som buffert.

Mellan september och december blir du sjuk och få 0 kr i intäkter. Dina fasta utgifter forsätter som vanligt, men din buffert minskar till 208000 kr. Du har knappt märkt att du inte har haft några intäkter på 4 månader.